Såhär kan det gå när jag plötsligt får feeling! Som ni förstår spelades detta in för ett litet tag sen då ni tyvärr inte får skåda mitt rosa hår i vlogen. Men har ni tur kommer det så småningom..! Så länge kan ni om ni vill intressera er för en sminkning à la Ton Favourite. Eller bara inspektera mitt ambitiösa collage. Hur som helst hoppas jag ni har (eller får) en fantastisk dag!
(Det var lite svårt för mig att hålla den kort, men ni får helt enkelt hålla till godo istället..!)
Här sitter jag på en blå buss i nån typ av pollenallergiskt upplösningstillstånd. Aja, shit happends. Jag är ändå glad, för jag är på väg till min bästa vän som fyller 25 idag! Och det känns himla fint. Ska försöka psyka solen att tränga undan molnen till i eftermiddag. Återkommer med rapport över min framgång. Nu ska jag göra skadekontroll på mitt smink som kan ha fått ge vika för regndroppar och fuktiga ögon... Ha en fantastisk dag! Och Grattis på födelsedagen Tora, jag älskar dig! ♡
Men snälla kan män bara sluta våldta andra människor?! Våldtagande kvinnor får mer än gärna också lägga av. Men att det till största del är män som våldtar är inget jag ens tänker argumentera för, googla.
Poängen är att det är så fruktansvärt, jävla, övervidrigt att sexualbrott och våldtäkter på riktigt pågår? Hela tiden? I snitt två i timmen, dygnet runt, varje dag (2011, och sen dess har statistiken ökat). Det är ju något som är FEL?! Och som Hanapee säger, det känns som att vi bara konstaterar det gång på gång: "usch och nej och fy vad hemskt det är." Men vad händer? Inget!! Det vi har gjort hittills, vad det nu är, fungerar inte.
Det måste pratas om detta på något sätt. På ett annat sätt. Under 2014 anmäldes 20 300 sexualbrott varav 6700 rubricerades som våldtäkt. Det är 18 per dag. Per dag. Enligt uppgifter från Brå är 98% av de som misstänks för sexualbrott män. Detta i Sverige. Män behöver lära sig hur saker och ting fungerar. Jag såg det här på facebook igår:
Och jag tycker att Rickard Andersson uttrycker det rätt så bra: "Så vi, ja VI män måste rycka upp oss och sluta sura över vårt ego lägga det åt sidan och fundera på hur vi egentligen vill bli sedda."
Det är naturligtvis givet att varje man inte är en våldtäktsman. Det behöver vi inte heller debattera. Men när statistiken ser ut som den gör... Så är kvinnor inte bara (rimligtvis) ofta osäkra på framförallt okända män, utan det finns en allmänbild av att vi kvinnor borde "akta oss". Ja, självklart aktar vi oss, vi är ju inte dumma i huvudet! Men det är ingen som har tänkt på att männen som våldtar borde akta sig istället? Akta sig från att våldta. Det vore rimligt tycker jag. Och jovisst, den tanken har tänkts. Men lite mer som på skoj? Bilden av våldtäktsmannen som en läskig gubbe i mörkret är dock ett skämt på riktigt. I 44% av fallen är gärningsmannen nämligen inte alls okänd för den som utsätts. Ska vi kvinnor bara gå runt och akta oss precis hela tiden eller? Är det verkligen acceptabelt?
Jag menar på fullaste allvar att det borde ingå som ett freakin' grundämne i skolan att prata om typ genus, maktstrukturer och objektifiering. Det är urvattnade ord som många är trötta på. Men något måste hända. En vän till mig berättade om en väns dotter, vars nioåriga klasskamrat blivit våldtagen av en elvaåring. Förstår ni sammhällsstrukturen vi lever i?? Redan i så ung ålder är missförstånden så grova.
Våldtäkt är inget att ta lätt på. Våldtäkt är något av det smärtsammaste någon kan utsättas för. Det är ett övergrepp som inte bara är fysiskt, utan psykiskt och skadar den utsatta för livet. Det räcker inte att bara konstatera det och låta det fortsätta.
När jag gick i mellanstadiet fick alla tjejer gå en kurs i självförsvar. Vi fick lära oss om hur man skulle gå för att inte attrahera våldtäktsmän (man skulle gå självsäkert.........?!), hur man kunde böja fingrar så det gjorde ont på överfallaren och nån rörelse man kunde göra med armen om man blev upptryckt mot en vägg. Detta skedde under tjo och tjim, mest som en idrotts-lektion. Syftet var att få oss att känna oss starka tror jag.
Är det bara jag som tycker att detta är heelt absurdt? Självförsvar i all ära. Jättebra att kunna, eftersom det ser ut som det gör. Men istället för att rusta tjejer med inställningen att "det är sannolikt att någon kommer vilja kränka dig på grövsta möjliga sätt, så se till att inte locka till dig den typen av män och var alltid redo att försvara dig"...kanske det skulle vara läge att attackera själva problemet?
Män måste få lära sig att ifrågasätta våldtäktskulturen. Och varför inte prata om det? Sätta nån kompetent människa på att diskutera med klasser, fråga vad de tycker, lyfta frågeställningar och medvetandegöra vikten av den respekt som uppenbarligen saknas? Det skulle ju inte skada någon? Det skulle med största sannolikhet lära alla inblandade något nytt, och nyttigt.
Jag förstår att jag nu skriver om ett ämne som upprör, provocerar och misstolkas oerhört lätt. Men snälla förstå att jag bara vill väl. Behöver jag ens säga att jag inte hatar män? Självklart gör jag inte det. Men jag hatar våldtäktskulturen. Jag hatar våldtäktsmän. Och tyvärr innebär det förmodligen att jag hatar långt mer män än jag själv är medveten om. Så himla pissig är verkligheten. Kan vi inte snälla försöka göra något åt det??
Min syster (med nyvaken stämma) och kassörskan på Pressbyrån en tiidig morgon härom dagen:
- Jag vill fylla på de här korten och en liten kaffe Och gärna lite mindre basröst om ni har.
- Tyvärr, det kanske kommer in senare.
- Det kanske kommer på köpet med kaffet?
- Förhoppningsvis.
1. Att jag har fått foton publicerade i Make up Store Magazine.
2. Att jag ett tag allvarligt funderade på om jag skulle bli bilmekaniker.
Ingen husmora här inte.
3. Att jag hållit i en fågelspindel.
4. Att jag gått i terapi ett flertal gånger (bla för spindelfobi).
5. Att jag en gång sprungit runt på en camping i Frankrike, mitt i natten, letandes efter
en italienare som kysst mig på kinden kvällen innan. Hittade honom ej. Haha.
Här har ni honom, haha..! Fin faktiskt. Lagom diskret bild va? (Jag har inget med bilden att göra.)
6. Att blogga är något av det absolut roligaste jag vet.
7. Att jag en gång, av en otroligt flummig lärare, fick höra att jag var "skivkontrakts-
material" och att han var ledsen att han inte hade en deal just nu. Oerhört märkligt.
8. Att den här bilden väldigt länge var det roligaste jag någonsin sett.
9. Att jag i september bloggat i sex år, mer eller mindre regelbundet (lite uppehåll i år som ni ser i arkivet).
10. Att jag blev framröstad till Lucia i min gymnasieskola. ?? Jag var den enda som inte ville.
Det var helt absurdt. Det var misslyckat på så många sätt, hahah. Mer om det en annan gång..!
Okej, det var väldigt svårt att fånga de faktiska nyanserna på bild, därav att efter-bilderna kanske ser lite överredigarade ut. Men det var bara för att försöka göra färgerna rättvisa... Då var man rosa i håret då ja?? Det var alltså min systers salong som skulle testa lite nya färger och jag ställde som sagt upp och gav henne fria händer. Det kanske inte är super-jag, precis, men lite schysst ändå..! Och det ska ju förtydligas att syftet inte var att uppfylla min önskan på något sätt, lånade ut svallet bara. Och det går att göra en jäkla massa schyssta grejer! Det blir himla smooth och nice. Även med lavendel, mintgrön och nån blåaktig tror jag. Så är ni sugna kan ni boka tid hos Salong Oss i Göteborg. Förslagsvis hos Eva!
FÖRE
Lite blond-gul-aktigt hår med min schyssta grå utväxt och ganska så vidriga (sliiiitna) toppar.
EFTER
Färgerna är lite en mix mellan det ni ser på bilderna. Kontrasten mellan det rosa och aprikosa är inte så stor som på höger bild dock utan precis så soft som den ser ut till vänster. Egentligen var det tänkt att det rosa skulle kommit lite längre ner, men den färgen gick åt på workshopen. :) Hur som helst en rätt cool ombre-variant, inget klippt förutom att Eva inte kunde hålla sig från att ta de slitnaste topparna. En inpackning har gjort sitt och så lite lockar på det obv.
EL PROCESO
(Är ej sponsrad över huvud taget. Bara lite partisk. Men skulle for real ligga sömnlös av dåligt samvete om jag rekommenderade något jag inte tror på, så ni kan känna er trygga med tipset. Eva är bäst..! På alla sätt egentligen. Seriöst. )
Jaha hörrni, nu sitter jag i en frisörstol och väntar på att få pastellfärger i håret..! Sitter modell och har gett dem fria händer... Ska försöka fixa före- och efterbilder till er! Nu börjar det hela strax, hörs kanske ikväll. :)
Haha, lite lätt spänd bild. Men det var det jag kunde få till med den graden diskretion jag ville hålla, hah.
Yuhuuu, här är man efter! Men vet ni, jag sov i princip hela dagen igår. En frukost vid 10-ish, sen sov jag till 17.30. Så jag hoppas att jag är förlåten. Här kommer i alla fall några länkar som gjort intryck på mig under föregående vecka. En hel del feel-good denna gång. Enjoy! ♡
Goodmoorning everyone..! There's such a mash-up of languages in my head right now..! Even though I haven't been in Denmark for over a month now, I still have it programmed to form sentences in danish before I talk to new people. And now that there's both english and french people visiting the farm at the moment it gets even more complicated. When I'm gonna call some kind of "myndighet" I always think through what I'm gonna say. And in Denmark I also used to think my actual lines through so that I had all the words right. So just now I thought about a coming situation like that..first formed a sentence in english...realized that I really didn't need to do that, automatically started to translate it to danish..and then..i reminded myself that I'm actually going to speak to a swedish person. Throw a couple of "oui", "c'est ca" and "merci" in there and you might begin to understand the slight chaos in my brain. At least I feel a little bit intelligent writing this post in english. I haven't written this much english since my school years. Kinda fun!
Skulle säkert något annat lanseras på ca en sekund. Men om inte. Vilket kaos det skulle bli. Jag funderade på vad jag skulle göra om det bara fanns en vecka kvar typ. Först skulle jag nog hämta ner allt som ligger i mina fem tusen (sju) dropbox-konton och på Google Drive och sånt. Men å andra sidan skulle ett sånt besked förmodligen bara göra att hela internet kraschade direkt, när alla andra skulle försöka göra liknande backups. Men om inte. Sen vette tusan vad jag skulle göra. Ganska ointressant. Eller asså, spara ner hela bloggen på nåt sätt också såklart! Men det jag verkligen undrar.. är vad typ Steve Jobs, Bill Gates och Mark Zuckerberg skulle gjort? De har garanterat nån himla save på hela skiten. Eller en kontakt med ett underground-nätverk. Stackars alla bloggare.
Men ändå. Tänk vad alla, de som överlever då, skulle kunna andas fritt sen. Tvingas kolla på himlen och fundera och sånt typ. Nice. Men jag hoppas verkligen inte på nån internet-undergång. Möjligtvis en begränsning per dag. Fast det skulle ju också spåra. Vad tror ni? Är fri tillgång till nätet det bästa alternativet för mänskligheten?
Sådärja, då har man varit produktiv! Anotha' vlog for ya'..! Efter prinsbröllopet i lördags kan jag ju säga att en av dessa killar fortfarande ligger mig oerhört varmt om hjärtat, vilken fantastisk människa..! Oh well. Just klickety-klick. Om ni vill alltså. :)
Tips: Kolla i HD! (ställs in vid kugghjulet nere till höger)
På landet pågår verkligen ett evigt soundtrack av kvittrande fåglar. Gött att nåra har energi att sjunga av all sin kraft..! Själv har jag en riktigt seg dag, men såna ska man väl också ha. Har precis vaknat upp från en nap av det längre slaget. Och funderar på om en inte stock alltid är av trä. Och varför man ändå säger trä-stock. Varför inte lika gärna träd-stock i så fall. För är inte alltid en stock ett fällt träd utan kvistar och grejer liksom? Eller kan det vara ett annat material lika gärna? Please share your eminent knowledge in thus important matter. ♡
Sunday SumUps är en sammanfattning av saker jag sett på nätet under veckan och antingen gillar eller på något sätt finner intressant. Tidigare inlägg av detta slag hittas HÄR men finns också alltid under Sunday SumUps-etiketten till höger.
Men jisses, har inte serien Frikänd lyckats samla ihop en skara exeptionellt vackra skådespelare? Och skillade!
Susanne Boucher; sjukt begåvad skådespelerska, hennes ansiktsuttryck kan skifta mellan skarpt konstrasterande känslor på en sekund och i rollen som tonårstjej är hon tveklöst övertygande. Så mycket inombords, men ändå stark och trygg.
Anne Marit Jacobsen; är så stark i denna serien. Vansinnigt vacker i sin skörhet och jag förstår inte hur hon lyckas gå från glad bullmamma till ostabilt paranoid obemärkt. Hon bara är sin roll och fullständigt fascinerar mig.
Jamie Hayden; är så grymt gorgeous. Det är alltid ett effektivt grepp när en karaktär som aldrig ler plötsligt visar tänderna och släpper fram charmen. Lite brittiska på det skadar ju inte direkt. Inte kostymen heller.
Ellen Dorrit Petersen; levererar. Hela tiden. Hon är kall, hon är varm, hon är självständig och hon bryr sig om. Hon är framgångsrik, hon är kämpande, hon har känsla och hon har driv. Hon har vishet och självförtroende i ögonen.
Nicolai Cleve Broch; är jag så himla osäker på. Jag kan inte bestämma mig för vad jag tycker om hans karaktär. Och det är skillat! Det har ju med manuset att göra också, men ändå. Han är en sån där mix mellan Hollywood-perfektion och vanlig kille. Och han spelar sin kostymroll väldigt trovärdigt.
Lena Endre; är en av mina absoluta favoritskådespelare. Är det nerv man letar efter är hon ens första val tänker jag. Sen kan jag sakna hennes humortalang i serien, för hon är så oerhört rolig, och här är hon mest utom sig. Men det är ju det hon ska vara och hon gör det så fruktansvärt bra. Så på pricken. Med små nyanser. Och så är hon så väldigt stark i sin svaghet. Åh. Lena.
Tobias Santelmann; har så himla bra blick och kroppsspråk! Jag får känslan av att jag känner honom och han speglar så mycket med så lite på ett väldigt skickligt sätt. Väntar med spänning på ett eventuellt utbrott av nåt slag från hans sida. *gnuggar händerna, poppar popcorn & myser*
Elaine Tan; är så himla smashing hela tiden. Och bara bär sin överklasspondus med sån övertygelse att man nästan blir lite intimidated. Men så är hon också ödmuk. Och skarp. Samtidigt som hon lyckas vara helt ombytlig på ett trovärdigt sätt. Lite flyktig typ. Det är vackert på nåt vis..!
Julia Bache-Wiig; har ett oemotståndligt glitter i ögonen och bemästrar rollen som underlägsen, överlägsen, barnslig och brådmogen på en och samma gång. Väntar även i hennes fall på en eventuell power-scen. Det vore awesome.
Synnöve Macody Lund; (är superlik Josephine Bornebusch, ja, men skit i det) skulle man ju kunna titta på även om hon så var uttryckslös i 40 minuter. Hennes ansikte är fantastiskt. Inte bara för att hon är strålande vacker men för att hon uttrycker så mycket, även när hon är neutral liksom. Jag blir också intresserad av hennes åsikt, vad hon tycker och vad hon ska göra. Hon är så självklar. Men ändå inte alls självklar. Intriguing. Och hon kastar flörtiga blickar väldigt, väldigt bra.
Människan besitter verkligen skönhet! Men jag rekommenderar inte Frikänd därför, utan för att serien är väldigt bra! Oförutsägbar men ändå engagerande. Den vänder hela tiden utan att vara kaosig. Och trots brist på inormation får man hela tiden lagom mycket att bita i. Plus att Norge är svinvackert. Och så alla dessa brillianta människor med kollegor..! Yey, go get it.
Och kroppen minns ju då direkt hur det är fysiskt att stå i en sån där maskin och dra. Japp, det var kompletterat av doftsinnets osvikliga minne av svettingrott gummi och känslan av att greppa uppvärmda vikter efter någon annan. Men, det jag sen började fundera på var om man typ kan träna upp kroppen helt snett. Dels om man skulle kunna träna halva sidan av kroppen (på längden då alltså), bara på "kul" eller om man liksom går sönder då. Men dels också om man, ut i fall att man tränat snett (jag tänker inte efter skador och så nu, utan bara resultat av taskiga positioner eller så), kan träna snett åt andra hållet för att väga upp. Typ med olika vikter, eller olika många reps eller nånting. Eller om man alltid tränar "rakt" och det då jämnar ut sig..?
Fotnot: Det med att träna snett har inget med Anna att göra, det var bara en ett tankespinn vidare.
Igår gjorde jag nåt jag tänkt göra väldigt länge. Nämligen en liten plan för kommande inlägg och sånt. Ungefär hur innehållet kommer se ut på bloggen månaden ut är färdigt, och jag fick ihop en hel del utkast. Många inlägg är ju spontana & kommer i stunden såklart, t ex den här typen, medan en del andra kräver lite mer jobb och tillverkas under en längre tid. Har en vision om videobloggar också..! Får se om den går i mål, men blir det som jag tänkt blir det ett fortsatt tema här. Är det något ni gillar extra mycket, eller något ni inte står ut med, så säg gärna till..! Jag bloggar ju för min skull först och främst, men vill gärna ge er det ni vill ha om jag kan..! Och det är så himla kul att ni är är inne och läser, så I wanna keep ya..! Det är liksom vår blogg på nåt sätt. Fint ju!
Jag har det rätt bra. Förutom ett smärre allergianfall efter att ha rensat ut Nelsons bur. Mmm..andningssvårigheter. Skönt. Plus att jag ägnade en halvtimme åt att få fram det lilla livet under en hylla, som han bestämde sig för att använda som hideout, när han fick komma ut och springa i rummet idag. Men men, han mår bra. Och jag med, ish.
Jag har reflekterat lite över det här med olika sätt att se film. Funderar ni liksom jag, i princip konstant, på hur saker egentligen är gjort? Att man så fort en blurrad nacke filmas, som motspelare till den som har repliken, tänker att det kanske är en stand-in.
Att varje gång det är ett djur i bild räkna ut var dess djurskötare står (superlätt om det är en hund). (Det ska dock sägas att Downton Abbey-labradorerna är fruktansvärt begåvade.)
Jag vet liksom inte hur man ser en film utan att notera alla de här grejerna. Eller jo, ibland, om jag blir riktigt medsvept av historien kan det hända att jag för en stund förloras i händelseförloppet liksom. Men det är som att jag analyserar varje detalj och inte kan låta bli att beundra hela produktionen som fått ihop allting. Men det förstör inte, jag tycker det är rätt kul. Det är som att inte bara underhållas av en, förhoppningsvis, fantastisk film ett tag, utan också få betrakta ett konstverk. Typ. Gör ni också så?
Mina planer för sommaren: Ta det luuuugnt, som ni vet. Hoppas på att vilja teckna lite, kanske orka pilla lite med en bok jag är sugen på att göra, bada ansiktet i sol och ta promenader med musik, som gör mig lycklig, i öronen.
Bästa sommarstället: Hmmm... Mycket möjligt att det är min systers gård här i Dalsland. Eller kanske min andra systers gård i Danmark. Eller mitt barndomshem. Eller mormors (numera sålda) sommarstuga? Alltså... jag vet inte?
Favoritsommarblomman: Förgätmigej kanske? Skulle vilja tatuera en, men är rädd att det ska se ut som SDs logga....?
Här badar jag helst: I badkar! Är ingen jätte utomhus-badare. Vet liksom inte riktigt vad jag ska göra? Har simmat många bassänglängder i mina dar dock. Men utomhus-vatten borde ju egentligen vara betydligt härligare. Sjö eller hav? Båda är bra!
Hur länge ska du vara ledig? Heela sommaren i alla fall. Äntligen!
Vad ser du mest fram emot? Att ha tid att ta det lugnt.
Vad kommer du köpa inför semestern? Typ inget..? Behöver dock en våg till Nelson, haha...
Det här lyssnar jag på i sommar: Hozier, göttiga listor på Spotify, förhoppningsvis nån nyupptäckt musik, podcasts, kanske lite Sommarpratare och musiken till min systers (den jag bor hos) bröllop.
Favorit-sommardoft: Hm.. kanske typ koskit? Haha! Eller bara prunkande grejer liksom. Regnblöt asfalt!
Hur kommer du att göra dig illa? Inga planer på det. Förhoppningsvis inte alls liksom. Kanske få nån liten sticka..?
Vad oroar du dig för? Inte särskilt mycket. Att sommaren ska kännas kort för kanske. Men äeh. Sen när har Tomas Ledin rätt? Släpp hästarna fria osv. Försöker att inte oroa mig för saker som jag inte vet nåt om eller oavsett inte kan göra något åt.
Hur kommer du minnas din semester sen i september? Det är ju omöjligt att svara på?? Somrig förhoppningsvis.
Den ultimata sommardagen: Ganska ofta min födelsedag! (30 juli)
Asså, själv älskar jag dessa SumUps..! En del allvarligt, insiktsfullt och viktigt denna vecka. T ex 1, 4, 7, 10, 13 & 14. Och 15!! I vanlig ordning håller jag kanske inte med om allt till punkt och pricka eller så. Men av någon anledning finner jag följande länkar intressanta. Och härmed är det fritt fram att intressera er till vilken grad ni helst behagar. Enjoy! :)
Kul att ni är så många inne här idag..! Sorry att ni fick vänta lite på inlägget.
Jag tänkte att jag skulle berätta lite om min boendesituation, jag förstår om det kan verka förvirrande. I höstas flyttade jag ju till Danmark för att gå en utbildning. Och det har jag gjort sen dess. Det är också den lägenheten ni har fått se lite utsnitt från (här & här). Men för några veckor sen blev jag sjukskriven och är därför hemma i Sverige resten av terminen och i alla fall över sommaren. Sen får jag se lite vad som händer. Men just nu satsar jag på att återhämta mig (från utbrändhet osv) och bor på landet hos min syster och hennes fästman i en jättesöt liten (egen alltså) stuga. Här är det natur, lugn och ro för hela slanten. Och lite marsvin då! Nelson är liksom en del av min recovery plan. Grejer som gör en glad är ju bra! Och utan djur i min närhet har jag liksom konstant abstinens. Men det råder Lill-Nels bot på.
Idag är det strålande sol här på gården, gräsklipparen går varm, jag har mailat lite viktiga mail, kryssat av grejer på min to do-list, fixat och donat. Snart ska jag ge mig i kast med en försenad julklapp...eeehehehe..! Bättre sent än aldrig som man säger.
(Just for the record: min danska lägenhet är välvaktad.)