With 100% beef, really?

Blev lite förundrad över denna text när jag åt på McDonalds häromveckan.

Made with... Gjord med 100% beef. Typ såhär då eller?

Bildkällor: 1, 2, 3

Dagens!

Ok. Jag tror att det håller på att födas en astronaut i min tvättstuga. Ringer man NASA då eller?

Att bränna fett kan vara känsligare än man tror

En ganska hetsk vecka med för lite sömn resulterade i att igår var en ganska skör dag för min del. Därför gick den i ett behagligt slapp-tecken och medan jag stekte bacon kollade jag på ett tv-program. Naturligtvis glömde jag bort tiden lite och när jag återvände till stekpannan såg jag att maten var nästintill bränd. Min spontana reaktion var då inte att bli irriterad, sucka eller planera hur jag kunde styra upp detta utan att be baconet om ursäkt.

"Förlåt." sa jag, till baconet.

? Eh ok. Jag hade då inga samvetskval när jag bestämde mig för att äta upp det, när jag klippte det i bitar eller när det började fräsa i stekpannan. Utan tydligen går min gräns när det blivit bränt. Disrespect liksom. Tydligen. Fint att man har lite medkänsla i alla fall.

Bild från ett annat tillfälle då jag stekte bacon och fick extrema flashbacks till min studentlägenhet.

Inte varje dag

Inom den senaste veckan har min kropp lyckats med att:

* Klämma en nerv i ryggraden så att jag knappt kunde röra mig
* Tydligen fått något slags papercut under pekfingernageln
* Vilket jag märkte när jag skalade en apelsin och hela fingret började dunka och bränna av smärta
* Haft nackspärr åt typ alla håll samtidigt, going for an ofrivillig pingvinlook
* Vrickat foten riktigt illa, två gånger (trodde att man slutade göra det när man var typ elva?)
* Återhämtat sig från samtligt (förutom vrickningen, men oh well)

Har även provsmakat gin. Luktade parfym, smakade desinfektion.

Bildkälla

Har i alla fall varken feber eller baksmälla. Man får vara glad för det lilla.

Nu vet vi hur Christer Sjögren och Stefan Lövfens son skulle se ut

Som vi undrat.

Ut och köp!

Ett print och mönster för våren.

Dagens!

Löparkor, mina damer och herrar, är en av vårens absolut starkaste trender! Från det ganska sportiga 2013 är det nu djuren som ska iklädas trikåer och gympadojor och sedan pryda våra kroppar i 90-talsinspirerade print. Zalando tar det uppskattade ko-printet vidare och satsar på hälsosamma kossor i vår. Mvh/ Fashionistan

Om man nu får skratta åt okunskap

Den här lilla grejen cirkulerade ju, till min glädje, på facebook för ett tag sen:

The idea is to occupy Facebook with art, breaking the monotony of selfies and bitstrips. 
Whoever likes this post will receive an artist, and has to publish a piece by that artist with this text.

Och en vän som liksom jag delade den på sin timeline uttryckte förtvivlat:

- Men då ska ju jag ge de som gillar min bild en konstnär? Jag känner ju typ bara till Pikachu!
- HAHAHA!
- Jag sa det faktiskt med flit.
- Hahaha, ok! Vad heter han då?
- Pikas.. Pika.. Heter han Pikachu?
- Hahahaha!
- Picasso! Picasso heter han!!

Bildkälla

You just call...

Det är hit du ska ringa när du behöver en riktig sup.

Du kan få den intravenöst via usb, eller på mail. Yey.

Vad sjutton har hänt??

Det kan ju inte hjälpas att jag undrar lite vad som har hänt här:

Det är liksom någon som grävt fram en trappa? Det händer ju inte alla dagar i veckan precis. Men varför har man odlat en gräsmatta rakt över trappan? Och sen bestämt sig för att, nej nu ska trappan tillbaka här? Kanske var det en labrador på crack som plötsligt fick nys om att här gömmer sig nånting och grävde, grävde, grävde, grävde för att hitta en trappa och sen ointresserat nosa vidare längs Göteborgs gator? Eller är det en gammal vaktmästare med en enorm kärlek till det här bostadsområdet, som upplever begravningen av trappan så ohelig att han om nätterna under en lång tid gått och naggat en liten bit gräsmatta, och nu fjorton år senare snart obemärkt har lyckats avtäcka den helt? Eller är det en ovanligt hurtig Göteborgare som ägnat allt för mycket kraft åt att intervallträna just här och omedvetet lyckats slita ner gräsmattan med sina allvädersdojor? Eller är det en enorm, finsmakande, kanin som med kniv och gaffel skurit sig en lagom bit gräsmatta till kvällsmat och till sin förvåning funnit en trappa därunder och av rädsla för att ha gjort något fel försökt täcka över ytan med en stapel stenar och sedan rusat hem till Hisingen sitt allra snabbaste? Ja, jag vet inte, men jag är väldigt nyfiken.

Dagens!

"Var god ring detta nummer dygnet runt." 

Angående David Beckhams kalsonger

Bildkälla

Han verkar lite arg Beckham. Liksom lite missnöjd med situationen.
Gillar han inte sina kalsonger? Han kanske bara har tråkigt, är utelåst eller så...



De rivs sönder ganska lätt tydligen (0.49). Med ett skönt ljud förvisso. Och de har ju i alla fall, så vitt jag kan se, åtgärdat det faktum att kalsongerna från den förra kollektionen ju gled in i rumpan (kan ses nedan vid 0.12 & 1.24).

Vet inte helt om jag känner att det är enbart superlyckade reklamer det här. Men så är det ju Beckham, inklusive självdistans, vilket är härligt för det mesta. Och så länge det är en kändis med kan man göra lite vad som helst har jag förstått det som? Bada isvak, have mercy on a hjort och inte minst verkar det här med att springa populärt.

Enligt H&M är de senaste bilderna just spring-inspiration också så det passar ju bra.

Dagens!

Ser inte det här ut som att någon blivit ombedd att hitta på något random italienskt namn?






































Andra namnförslag:
Randimoso Namiccimo Perfecto,
Passionato Bravissima Roberto eller
Buono Sera Arrivederci Congratulazioni!

Gratulera mera!

Lyssna gärna på denna argumentation från Tankesmedjan (knappt 3 minuter):

"Grattis till att ni fötts till att bli diskriminerade" 

Syftet med kvinnodagen är ju mycket riktigt att uppmärksamma jämställdhetsfrågor och när det gäller kvinnor kan väl ingen ha missat att vi i mångt och mycket är diskriminerade på en rad taskiga sätt. "Makten är snedfördelad, och vi måste prata om det." I couldn't agree more.

"Vi har fått en dag för att uppmärksamma orättvisorna kvinnor utsätts för och diskutera hur man kan ändra på det." Nanna lägger fram det som att kvinnodagen inte är som en mors dag utan en dag enbart för att uppmärksamma jämställdheter. Men who says it can't be both? Det skulle väl i dessa tider inte skada att även uppmärksamma det positiva med att vara kvinna? Att få vara glad över att vara kvinna? För även om vi "föds till diskriminering", så kan det utöver det vara härligt att vara kvinna på en hel massa sätt.

Jag är inte mindre glad att vara kvinna för att det innebär nackdelar.
Jag är däremot mindre glad att jag befinner mig i ett samhälle där det ger nackdelar att vara kvinna.

Jag har förståelse för att en del inte tycker att kvinnodagen lämpar sig för gratulationer. Det negativa med att vara kvinna bör naturligtvis inte gratuleras, det vore ju förnedrande. Och jag tycker inte att det ska vara en glättig dag då kvinnor med en alltför välkänd klapp på huvudet ska lapa i sig gratulationer så att de vidriga och viktiga jämställdhetsproblemen glöms bort.

Men jag tycker heller inte att det finns någon verklig poäng i att tala om för kvinnor att de inte får vara glada för att ha just det könet de har eller att tala om för dem att det enda de är är en diskriminerad grupp. Tack vare att en massa människor, många av dem kvinnor, vägrar att hålla tyst är jag ganska övertygad om att den snedfördelade makten inte kommer att glömmas bort - tack och lov. Jag menar att de som tror att allt kvinnan är är en diskriminerad grupp har vansinnigt fel. Vi är så mycket mer. Vi är värda att gratuleras för att vi har det kön vi har.

Nanna påstår att om någon säger "Grattis!" till en kvinna på kvinnodagen blir det som att säga "Grattis, kvinnor! Till att ni fötts till att bli diskriminerade!" Nej, Nanna. Det blir det om man säger: "Grattis, kvinnor! Till att ni fötts till att bli diskriminerade!" Vilket ju vore oerhört otrevligt, det håller jag med om.

"Vad gratulera betyder enligt Wictionary: Uttrycka glädje över något som har hänt någon, exempelvis vid en födelsedag. Gratulationsönskning till åhöraren efter att denne fått eller uppnått nånting."

"Men nu är det ju inte så mycket att vi fått eller uppnått nåt som att vi bara inte har lika mycket makt som en annan grupp i samhället." 

Eh, va? FEL. Vi har ju fått och uppnått hur mycket som helst? Kanske inte så mycket som många av oss skulle önska, och kanske inte så mycket att vårt samhälle är jämställt. Men allt är inte heller en kamp mellan man och kvinna. VI - KVINNOR - är i oss själva helt makalösa, vi  har fått saker som är värda att uttrycka glädje över och en massa kvinnor har uppnått saker som gör att jag vill fira att jag tillhör samma kön som dem.

När jag hör ett uppriktigt grattis, till mig, som kvinna, på kvinnodagen ser jag det snarare som ett grattis för just det positiva det innebär att vara kvinna. Naturligtvis är diskrimineringen och den snedfördelade makten inget att gratulera. Men jag känner mig värdig av tusen grattis, som kvinna, för allt det positiva jag är och för att det finns så många kvinnor som gjort så himla bra grejer. Ska vi också fråntas rätten att vara glad för att man är den man är? Det tycker inte jag.

"Det vore ju snarare på sin plats att säga: Jag beklagar sorgen över att du tillhör en samhällsgrupp man pissar på." Säger man inte "Jag beklagar sorgen" vid dödsfall eller något annat man inte kan göra något åt? Lite som ett försök till ett plåster på såren. Lite som att "Jag beklagar att det blev såhär." Det tycker jag känns mer förnedrande än att se personen bortom den diskriminering som lagts på henne, se det vackra och starka hon besitter och ge henne ett uppriktigt "Grattis till det du fått och uppnått! Oavsett hur mycket folk pissar på dig är DU helt fantastisk!"

Att vara HIV-smittad eller att ha en diabetes-diagnos är inget att fira, det har Nanna rätt i. Men att vara kvinna är inte att vara smittad av något, det är inte att ha en sjukdom. Det sjuka i allt det här är diskrimineringen. Inte kvinnan.

"Målet med kvinnodagen är ju att världen måste bli så pass bra att man inte behöver ha en kvinnodag." Det här kanske är skrivet i någon stadga någonstans som jag inte har koll på. Men spontant tänker jag att målet med kvinnodagen snarare skulle kunna vara att världen måste bli så bra att vi kan använda kvinnodagen enbart till att fira. Jag tycker att det alltid ska finnas en kvinnodag. Och  jag tycker inte att vi kvinnor ska vänta till 2205 med att vara glada för det positiva det innebär att vi har det kön vi har.

Blå citat hämtade från Nanna i länken överst i inlägget.