Jag gillar ditt utseende och tycker det är värt att poängtera även om jag inte känner dig eller vet hur du har det

Det händer ganska ofta att jag får lust att ge någon en komplimang baserad på dens utseende. Jag tror att de allra flesta, kanske 95%, skulle bli jätteglada om jag gjorde slag i saken. Men jag tänker också att det för några stycken, förmodligen för fler än de som är medvetna om det, vore direkt skadligt. Det finns en hel tes om hur ytliga komplimanger borde undvikas helt och hållet. Jag orkar inte redogöra för den, googla, och det är inte heller säkert att jag till fullo står bakom den. Men den har en oerhört god och viktig poäng. Nämligen att utseendebaserade komplimanger i många fall ger ett destruktivt resultat. Har man aldrig gått i de tankebanorna förstår jag att det kan verka drastiskt eller märkligt, men läs lite om det så tror jag ni förstår. 

Detta gör hur som helst att jag låter bli att spontana fram repliker som "Jag måste bara säga att du är så vacker!", "Du ser fantastisk ut i den där!", Du är nåt så fruktansvärt snygg!" eller "Du har de finaste ögonen jag nånsin sett!". Och när jag tänker på de som skulle kunna ta en sådan komplimang på ett bra sätt och kanske bli superglada känns det ju skittrist. Samtidigt som jag inte vill riskera att göra någon illa. Så svårt! Vad tänker ni om det här? 

Bildkälla 

Det är inte bara jag...

..som är glad för våren! 

Äntligen kan man plocka grönt till djuren utomhus!!!! 

Och de blir löjligt glada. 

Hihi, titta på Kaspers fluffiga kinder. 

♡

Vad händer med bloggandet?

Det är förhoppningsvis bara en fas. So I'll try to fight it through.

VAD låg i min vattenflaska?!?!!

Ursäkta, men är inte detta något av det äckligaste på länge??? Vad ÄR det där??

Vlog; Vårvlogg | Danska, Maskrosblad & En Vanlig Dag

Haha ok, jag VET att min danska är riktigt, riktigt dålig. Men vetni, det blir så när jag pratar med någon. Då hinner min hjärna inte formulera det som ska sägas först. Och tro det eller ej, det där halvblasket är bättre än svenska, för annars blir danskarna så nervösa och börjar prata engelska med en, haha. Här hittar ni den tidigare danska vloggen jag gjort...

Trädfällar-vloggen finnes HÄR, och vloggen jag pratar om att jag filmat var DENNA.

Seeya tommorah! ♡

👌

Prince

Har jag ju i princ(no pun intended)ip ingen relation till. Alltså jag tycker att han verkat vara en fantastisk persona med en särskild begåvning för scenutstyrsel (om det nu var han som tog besluten kring det). Plus att jag tycker Purple Rain är otrolig. Utöver den har jag faktiskt inte lyssnat mycket på hans musik alls, jag föddes väl ett årtionde för sent eller så. Men jag minns tydligt första gången jag introducerades för honom. 

Vi hade nämligen musikhistoria i högstadiet och fick en mängd klassiker presenterade för oss. Jag är faktiskt väldigt tacksam för det test vi fick göra utifrån de lektionerna, vår lärare hade verkligen rätt i att det var allmänbildning. Jag menar t ex Bad - Michael Jackson,  Voodoo Child - Jimi Hendrix, I Shot The Sheriff - Bob Marley och All You Need Is Love - Beatles (känner mig nu lite feministiskt kritisk, men ohwell) är ju sannerligen låtar jag vill ha vetskap om. Och så Purple Rain med Prince då. 

Men det roliga var att när vår lärare skulle visa oss ett klipp (haha, jag menar VHS) på när Prince framträdde live varnade han oss verkligen. Han menade att många hade extremt svårt för honom, direkt äcklades av honom och till och med kräktes vid åsynen av honom. Vår lärare berättade också att han själv varit en av dem som det vänt sig i magen för, men att han nu vant sig. Han betonade att om någon kände sig illa till mods var det helt okej att lämna klassrummet. 

?? Eller va? Filmen sattes på och jag förstod över huvud taget inte vad han menade? Visst, han var speciell, spektakulär och inte lik någon annat jag sett... Men illamående? Är det någon allmän grej eller?? Har ni hört talas om det? 

Det ska sägas att vår lärare också uttryckte sin kärlek för Princes musikaliska begåvning och höll ett hyllningstal till hans inverkan på musikhistorien osv. Så det var inte som att vi inte informerades om hans storhet. 

Och hade vi inte förstått det då hade vi ju sannerligen gjort det nu när var och varannan vän i sociala medier uttrycker sin sorg och saknad. Fint. Och lite skumt. Men kärlek är ju bra. Rest in peace. ♡

Jag är ju ändå ganska smart

Hade en så dålig dag, men följde utan att tänka på det två av råden från denna video och kvällen förbättrades faktiskt avsevärt. Tjoho! Annars då? Fint med vitsippor och så! 

En särskild frekvens

Undrar om det finns nån därute som lyssnar på radio konstant. Som på nåt sätt har satt i system att inte missa en minut..? Med tanke på hur mycket knäppisar det finns i världen (myself included, in someones opinion, I'm sure) borde det ju göra det? Undrar hur hen tänker... Vilken kanal har hen valt? Jag tror P1. Men sänds radio dygnet runt? Är det bara repriser på natten, så hen får lite oplågad paus i alla fall? Om det går repriser på dagen.. Använder hen de pauserna till att lyssna in sig på gamla sändningar, för att täcka den tiden som var innan hen kom på den här idén? Nöjer hen sig med att lyssna tillbaka till sin födelse..? Eller ska hen nödvändigtvis gå ända tillbaka till den första radiosändningen? Kan man hinna det? 

Det måste ju bero på hur gammal personen är i nuläget, och när han började lyssna förstås. Vem är denna kuf? Jag tänker mig automatiskt en äldre man. Kanske har han haft samma gamla goda radio alla dessa år? Han har säkert gjort en mental karta över vart täckningen är som bäst, och ser alltid till att ha extra batterier hemma. För han måste ju ändå kunna röra sig omkring. Något barn, barnbarn eller en vän har säkert gett honom hörlurar och mött stora protester men ändå möjliggjort för den radiobesatta farbrorn att röra sig från tomten och göra sin egen handling. 

Vilka program tycker han mest om? Sticker några timmar i tablån ut extra? Sådär så han fylls av endorfiner och blir inspirerad? Anpassar han sina aktiviteter efter det aktuella temat? Planterar han pallkragat medan han lyssnar på trädgårds-intervjun? Finns det något han helst skulle slippa höra, men tvingar sig igenom? Eller är allt ett enda bakgrundsljud? 

Jag har absolut ingen aning. Men jag skulle gärna vilja veta! 

Bildkälla 

5 saker jag felaktigt intalat mig själv

Att jag absolut inte kan ha varken samma frisyr eller kläder flera dagar i rad, för då kan folk tro att man är ofräsch.

??! Detta grundat på något en granne sa till mig när jag gick i sexan, inte alls rikta mot mig, men det var nog för att jag skulle ta åt mig och leva efter det i väldigt många år. Fattar ni vilket meck att komma på nya frisyrer hela tiden?? Sen ifrågasatte jag plötsligt mig själv en dag och slutade upp med fånerierna. Vad som hände? Ingenting. Förutom att jag kunde sova längre på morgnarna typ.

Bildkälla 

Att jag mäste läsa något när jag bajsar.

Återigen: ??! En gång var jag på ett läger på nån liten ö där det inte fanns någon toa, vilket gjorde att man fick göra sina behov i skogen. När en av de äldre tjejerna drog med bla mig som sällskap vände hon rätt vad det var tillbaka för att sno åt sig nån slags broschyr "för att hon inte kunde bajsa om hon inte läste något samtidigt". Jag tror att mixen av att jag tyckte hon var så cool och att hon pratade så öppet om att bajsa, något jag aldrig varit med om tidigare, gjorde att jag helt enkelt ville vara som henne? Det händer fortfarande att jag rycker åt mig nån schampoflaska när jag sätter mig på toan för att göra nummer två. Inte för att jag blir uttråkad utan för att jag en gång gjort det till ett måste och en vana. Knäppt.

Bildkälla 

Att jag måste använda tops efter att ha duschat, annars känner jag mig inte ren.

Eeeh, det här är väl inget superradikalt. Det är bara att det inte stämmer. Rensar absolut inte öronen eftet varje gång jag duschat (jag tror att det vore rent skadligt) och känner mig inte mindre ren för det. Men någon sa en gång till mig att hon kände så, och så bara ljög jag och sa det till en annan - helt i onödan. Och sen intalade jag mig helt enkelt att det var så. Va??

Bildkälla 

Att jag gillar Millencolin & Yellowcard.

Jag gör verkligen, verkligen inte det. Men det var coolt att tycka när jag gick i högstadiet, så jag trodde typ att jag gjorde det, köpte deras album för egna pengar och allt. Waste!!

Bildkälla 

Att jag tycker om Liseberg

Det gjorde jag absolut när jag var yngre. Men det tog några av mina ungdomsår för mig att inse att jag absolut inte uppskattar åkattraktioner. Inte över huvud taget. Känner mest: Låt mig va, släpp ner mig, jag kan gå själv tack - helt rakt dessutom. Är det bara jag? Liseberg kan väl vara trevligt att besöka nostalgiskt sett, men inte så urbota trevligt att det är värt att betala inträde för.

Bildkälla 

Är jag ensam om att ha blåljugit för mig själv på det här märkliga sättet?

Liten förvarning...

Direktlänk till klippet på youtube - där hittar ni all info.

It's all coming back to me now

Hej hörrni! Jag vet att det säkert inte märktes som ett avbrott för er, men för mig var det jättekonstigt att bara lämna er på obestämd tid i fredags. Nu blev det ju bara tre dagar, men ändå. Hade då varit trött och sjuk (utöver utbrändheten) så länge (totalt typ drygt en månad) att jag inte orkade prestera mer glada inlägg när allt bara kändes slitet. Och att vara ärlig med slitenheten blev så himla trist och deppigt att det inte heller kändes kul. Idag är jag faktiskt också jättetrött ska sägas. Men av en bra anledning..! Igår spontanade jag nämligen ner till Göteborg.

Lite trött, men ändå glad över att vara på väg.

Ni anar inte vad fantastiskt det var att kunna göra det. Det var inte helt spontant. Jag hade varit medveten om att "spontantrippen" eventuellt skulle ske i några dagar, vilket var det som gjorde att det gick. Och när den väl skedde var det inte så lättvindigt som man kanske kan tro. Men att lite halv oplanerat åka ner till Göteborg, gå på min kära systers konsert, sen dricka ett glas vin och styra upp en egen sallad från Hard Rock Cafés meny (kan rekommendera spenat, feta, rödbets, valnöts-sallad + pulled pork + pommes!!) tillsammans med en annan syster och sen bjuda in mig själv och nyss nämnda syster till vår gode vän Erik för göttigt häng i hans nya lägga... Det är en sån vinst för mig! I ca en halvtimme kände jag mig också, för första gången på seriöst två år, som mig själv med full energi. Det varade ju inte så länge, men oj vad härligt. Då får man ändå hopp om livet!

Jag planerade inte riktigt ett fullgott blogginlägg bildmässigt, för jag visste inte att jag skulle skriva idag. Men nåra (tydligen asmånga, inser jag nu) knäppte jag ändå, utifall att, innan mobilen dog. Så håll till godo:

Almhults kyrka. Sjukt nice kors. Sjukt nice konsert! Min syster sjunger i Torslanda Gospel. 

Sen vart det Hard Rock Café, som sagt, med the other sister - Johanna.

Och på väg hem i morse var jag så trött. Och fascinerad av min tröjas spegelbild i fönstret som tyvärr var svår att fånga. 

Det blev liksom dubbel upplaga av pärlorna, hälften i guld, hälften i silver. Knäppt.

Väl hemma åkte jag faktiskt direkt till en...vad heter det ens? Bilfirma? Däckarna, i alla fall, i Mellerud. Där jag möttes av en fruktansvärt trevlig Håkan som fixade det planerade däckbytet på bilen en hel timma i förväg. Tack Håkan! Du är en exceptionellt sympatisk person.

Medan jag väntade tog jag en supersnabb selfie. Det kändes liksom som fel ställe att ta självporträtt på.

Men var tvungen att ta kort på denna fantastiska klocka, som fanns i receptionen, trots åskådare.
Känns den inte som en glassreklam på något sätt? Heja Däckarna! Bra inredning.

Nu ska jag se på Girls tills jag inte orkar mer. Hej så länge!

I'll be back

Återkommer när jag har nåt att bidra med. Hej så länge!

Jag är sjuk och orkar ej mer!

Idag har väl egentligen varit en helt okej dag, men pga fortfarande förkyld finns det liksom ingen energi över till er här. Dessvärre. Och det känns ju lite ovärt att bara gå in och skriva att jag inte har nåt att säga... Men det är ändå ett mentalt kryss och jag inbillar mig att nån av er kanske tycker det är trevligt att jag försöker i alla fall... 

Återkommer...

Vlog; Åtta platser jag älskar att vara på

Kanske att denna vlog gör sig bäst i hörlurar...för jag glömde tyvärr micken, sorry! ♡


Direktlänk till klippet om ni vill gilla och eller prenumera (+ info om varför det är i svartvitt) ♡

Nu tänker vi på nåt annat

Nää, nu får det väl snart vara sluttjatat om alla dessa sjukdomstillstånd?! Jag vill liksom inte ens redogöra för hur jag mår idag, känns så himla deppigt. Fortfarande rysligt förkyld alltså. Let's leave it at that. Som förutspått kommer det därför ingen vlog idag, men ska försöka få ut en så snart som möjligt såklart. 

Så länge får ni avnjuta denna bild från ett betydligt peppigare tillfälle. Då var jag himla nöjd för att jag hållt mig inom mathandlingsbudgeten utan att räkna efter under tiden. Tjoho.

Det säljs så mycket frimärken på Tradera*

Så himla tacksam för solen idag, även om jag inte orkade befinna mig ute i den så mycket. Det var dock väldigt härligt att hämta posten barfota. Har mest legat till sängs idag och liksom vilat upp mig från att ha varit sjuk. Fast det är inte som att jag är frisk direkt. Här får man vara lycklig om man benådas med en näsborre att andas med och halsen är ett enda super-rasp. Men jag mår inte skitdåligt, vilket jag verkligen, verkligen gjort i helgen, så det är ju gött! 

Här kan man välja lite om man vill se det som att jag har någon slags supernos eller om jag ligger under en superstor gosedjurshund. 

*Har lagt upp lite grejer på Tradera idag också. 

Sjuk men hej

Kan inte bädda in klippet från mobilen men HÄR hittar ni dagens lilla hälsning från mig. Nu ska jag bädda in mig själv och försöka sova. 

Bildkälla 

Allt annat än sovmorgon

Igår glömde jag bloggen för första gången på riktigt, riktigt länge. För det hände grejer heela dan (inget särskilt rapporterbart dock) och sen kom Tora på kvällen..! Who knew att dagens morgon skulle bli än mer händelserik. Jag hade precis vaknat och övervägde att somna om när jag plötsligt hörde något som fick mig att kasta mig ur sängen, slänga på mig en morgonrock, tvärvända och sno åt mig mobilen innan jag rusade ut i trädgården. Mycket riktigt, en bil hade kört av vägen, rakt ner på grannens gård. Allt gick tack och lov väl, polisen kom och bilen bogserades bort. Men hyfsat dramatisk morgon. Pjuh. 

Efter den kalla timmen på trottoaren (pratandes med bilister och väntan på polis osv) blev jag liksom än mer sjuk än jag tror att jag var redan när jag vaknade. Och nu mår jag som en urvriden gammal trasa. Men men, hel och ren osv. Hörs mer imorrn. 

Har ingen bättre bild, men han är ju söt den där Morris. 

Att fira...

..är ju så himla trevligt..!! Idag fyllde Patrick (min svåger, som ju också bor här på gården) år och även om jag varit rysligt trött så har dagen varit väldigt fin! 

Kvällen avslutades med en sjukt god middag som Eva lagat. 

Till det vin och förskolebarns-odlad krasse. 

Jag bidrog med fulaste kortet i mannaminne.

Och till bordet hade vi även sällskap av påskris, Charlie och Bodils fantastiska ljusstake samt Patricks lilla majsodling som växer i en rasande fart. 

Så mysig kväll. 

Grattis igen Patrick! 

♡

Vlog; Provsmakning | Matsmart.se

Jag är på intet sätt sponsrad av Matsmart, utan tycker bara att detta är en så himla bra idé.

Jag upplevde hela köpet som oerhört smidigt, det anges hela tiden högst upp på sidan vad man handlat för och hur mycket man sparat. Mitt paket kom enligt utlovad leveranstid, väl förpackat i helt och fint skick.Två av grejerna (Twix och Corn Puffs, tror jag) hade gått ut i Januari, en av dem (Äppelmusten, det kan ni se i videon) hade ett litet tryckfel på etiketten - och övriga förstod jag inte ens "felet" på. 

Glöm inte att det finns en massa andra typer av varor också, inte bara mat utan även apoteksprodukter, toalettartiklar, skönhetsrelaterat osv. Full förståelse för om den här typen av shopping inte passar alla, men förutom att det kan spara rejält på både ekonomi och tid tycker jag att det känns väldigt bra att stötta den här typen av initiativ! Så gå gärna in på Matsmart.se och läs mer om deras verksamhet. Mer om frakt & leverans hittar du HÄR.

MatGeeks konto
MatGeeks video om matsmart (en av dem) 


Seeya tommorah! ♡

Ps.
1. Glömde puffskydd igen, ska skärpa mig!
2. Yes, jag ser också felstavningen, ehehe.
3. Äppelmusten kostade i själva verket 15:-, inte 25:-, som jag skrev.
4. Därmed blir den totala summan 137:- och sparad procent 43!

Nu är det officiellt...

.. VÅR!! 

Achievements

För typ 1,5 år sen lade jag upp den här bilden på instagram, med följande text: "Älskar Pauls juldekoration. New life goal."  (från Torka aldrig tårar utan handskar) 

Och idag färdigställde jag den här delen av min ateljé. Det är inte samma sak, men det kändes oerhört bra måste jag säga. 

Love it.

(Ölen står där pga fin men mest för att jag inte har nån annanstans att ställa den helt enkelt. Och anledningen att jag har dem över huvud taget är liksom att jag inte druckit dem.  Så inget alkohol-romantiserande här inte.) 

Fame

Alltså, ibland kan jag bli lite mindblown, när jag plötsligt slås av saker som jag egentligen redan vet... 

Till exempel den här bilden:

Det här gänget är ju verkligen the top of the top i kändisvärlden just nu. Beyoncé, Jay Z, någon dude jag inte vet vem det är (men tycks bekant, alltid nåt), Jennifer Lopez och Naomi Campell. De är så oerhört högt aktade. Inga konstigheter egentligen, man vet ju varför... Talang (oftast), uppskattning, hype, kändisskapet skapat osv osv. Även om det är rätt galet så förstår man ju hur det funkar. Same old drill. Men. Så knäppt, ändå.. Att det är just dem? De är ju bara människor precis som alla andra. Bilden hade kanske lika gärna kunnat se ut såhär?

(Dålig photoshop I know, men orkade inte pilla. Point made, right?)

Tänk om det var ansiktena alla kände igen?

Javisst, Beyoncé got her fame för att hon är grym på en massa plan, har rätt folk runt sig, jobbar hårt osv osv. Det är ju ingen slump. Fast kanske ändå? Det finns säkert minst 1000 Beyoncé till där ute i världen med samma begåvning som bara inte fick chansen. Det är ändå något lustigt över hela grejen.

Och lite tragiskt kanske. Det här med att alla inte har samma möjligheter. Endel är mer privilegierade än andra osv. Det är väl inte lustigt precis. Men det är mind blowing. Att den där bilden, som säger oss (i alla fall mig) så mycket, för att just DE människorna fått så mycket utrymme i media på sätt och vis bara är ett resultat av ödets tärningskast typ.

Sen tror väl jag snarare att allt händer av en anledning osv, och att livet inte är en slump. Men fattar ni grejen..?

Hoppsan!

Jag har ju klippt mig, vetni. Och den här gången tog vi en bit och klippte upp det lite mer. Jag sa att hon (Eva, min syster tillika frisör) fick ta hur mycket hon ville bara det inte blev platt. Precis efter klippning såg jag ju ut som en jättemjuk afghanhund. Men efter duschen igår kramade jag upp det lite medan det torkade och satte upp det i en bulle på huvudet över natten. 

BOOM! "Det blir nog rätt lockigt" sa Eva igårkväll. Eh, ja? Vad hände?? Jag exploderade till en pudel lite bara. Haha, ja inte är det platt i alla fall..! Jag gillart! 

Jag har varit på Stens (bästa butiken, ligger i Bäckefors) och handlat pennor idag..! Jag skulle egentligen inte ha nåt, men det kan vara fakta att det är omöjligt att åka dit utan att köpa nåt. 

Wiii! Älskar pennor! Och sol. ♡