Läste Elaine Eksvärds inlägg om hennes erfarenhet av dåligt bemötande gällande att hon valt att bryta kontakten med sin pappa, och även Bloggkommentatorernas tankar om det. Jag känner en total oförståelse för hur folk kan ta sig rätten att döma andra människors relationer och val på det sättet. Vad får dem att tro att de känner någon annans situation bättre än personen i fråga och hur har de mage att ifrågasätta något så, förmodligen, känsligt över huvud taget? Varför håller folk inte bara tyst om de inte förstår?
 |
| Bildkälla |
Kan den typen av beteende ha förvärrats i och med sociala medier? Där hela poängen är att kommentera och ha åsikter om allt och ordet är fritt så fort någon publicerat en tweet eller ett inlägg? Jag tror ju starkt på att inte utnyttja yttrandefriheten till max bara för att man kan. Inte för att hämma människors frihet men för att inte skada andra i onödan.
Det här med att kommentera och uttrycka sina åsikter om allt, generellt alltså, för att det är jargongen och så man gör för att få bekräftelse, kan bli så skevt. Det är ju aldrig värt att göra någon illa för några likes tänker jag. En sak om en åsikt ska föras fram, om en debatt behöver tas, då kanske man inte kan undvika att trampa någon på tårna. Men på samma sätt som det sällan blir bra när man låter pengar styra beslut är jag ganska övertygad att man inte vinner på att drivas av antal favourites eller followers.
 |
| Bildkälla |
Vilket ju gör hela grejen med att sträva efter ett ökat följarantal (som Elaine t ex försöker hjälpa folk med genom Bloggboosten) lite paradoxal (dock absolut inte enbart negativt). Men nu har jag redan funderat över tre olika fenomen i en och samma text så detta får jag ta i ett annat inlägg. (•‿•,)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar