Förutsätt att alla har goda intentioner

Jag läste några kommentarer till Elaine Eksvärds inlägg om önskerubriker och såg det här lilla meningsutbytet:

Bildkälla

Det förhållningssättet tror jag så starkt på! Jag upplever att folk i de allra flesta fall verkligen har goda intentioner. Men ofta kan det finnas brister i kommunikationen eller uppfattningen om andras önskningar osv. Det är sällan jag träffat någon som vill göra en situation jobbig eller obehaglig. Ibland är människor bara oförmögna att anpassa sig på det sätt som hade varit mest konstruktivt vid en händelse eller i förhållande till en specifik grupp av människor. Men om alla i sammanhanget då har en öppen inställning och gör allt de kan för att försöka förstå varandra (vilket ju är betydligt lättare om man utgår från att den man försöker förstå vill väl) uppstår sällan problem. 

Och skulle man plötsligt stå inför ett möte med någon som faktiskt vill förstöra vinner man ändå oftast på att ge personen i fråga samma respons som man skulle gett någon med goda intentioner. (Om man inte ska sätta ner foten och väcka idioten ur sin inbillade föreställning om att det är ett gångbart beteende.) Jag har väldigt svårt för människor som går runt och spekulerar om hur illvilliga intentioner folk har. Sluta! Vi har alla våra osäkerheter och de kan ibland göra att vi inte alltid agerar på det mest rimliga sättet. Men om vi bara hjälper varann, förväntar oss välvilja och är redo att lyssna på andra - då händer det fina grejer!

Bildkälla

Självklart finns det, som sagt, situationer där det inte är anpassbart och folk är vidriga eller bara tänker på sitt eget bästa och så vidare. Då ska man inte göra sig själv otjänsten att försöka förstå någon som inte vill en väl. Men jag menar generellt. Generellt tror jag att vi kan bli bättre på den här typen av tänk. Det gör allt så mycket roligare och finare! Inte som i en illusion. Utan som i att man ger sig själv (och andra) möjligheten att ta del av en massa fint som man missar annars.