MENS

Borde det inte vara skambelagt att prata om. Vetni, att när jag sa till några klasskamrater i Danmark att jag hade mensvärk visste de inte hur de skulle reagera. Någon skrattade till som att jag var tokig och vände sedan huvudet ner i arbetet igen i någon slags halv genans? Haha, va?? JAG HAR ONT I MAGEN. Inga konstigheter?!

Full förståelse för om man inte VILL tala om för andra vad som pågår i ens underliv, för att det känns privat, om man tycker blod är äckligt eller tycker att det verkar rätt over the top att göra konst av mens osv. Men hallåååå....hälften av jordens befolkning har, kommer ha eller har haft mens EN GÅNG I MÅNADEN väldigt många år av sitt liv. Det är liksom inget nytt det här? Det är typ som att de flesta killar får skägg om de inte rakar sig. Ingen skam där inte?

Bildälla

Aja. Det jag egentligen skulle göra var att söka igenkänning för följande scenario: Du har sovit ganska dåligt hela natten, och även om du dagen innan vetat att mensen kommer när som helst är det inget du kan relatera till i sömnen. När du vaknar inser du att det som gör allt så obekvämt är att det gör ont i magen så fort du rör dig + att du mår illa. So it's that kind of a day coming. Det fulla kylskåpet verkar inte bjuda på något av intresse konstigt nog, och det finns bara ett alternativ framför dig nu. Nämligen att lägga dig i sängen igen för att samla kraft nog till att leta rätt på smärtstillande. Bortser man från kramp-vågorna som kommer och går blir du ändå löjligt nöjd när du lyckats ligga blickstilla så länge att smärtan inte känns. Men så måste du röra dig för att inte fucka upp kroppens blodomlopp (oh the irony), eller så kommer em fis som ett brev på posten och skickar smärtsignaler invärtes hela sin lilla långsamma färd ut. Helvete vad det suger.

Vill ni ha en god beskrivning av smärtan kan ni läsa HÄR.

Nu ska jag snart ta min stackars livmoder, som känns som en djurunge som blir överkörd om och om igen, och försöka hitta lite piller. Wish me luck.

Till och med luggen har kapitulerat.