Här ligger jag med en dalmatin och myser. Alltså, det här är en hund som alldeles av egen vilja kryper ihop som den lilla skeden när man lägger sig för att vila, som gärna lägger pannan mot ens kind och suckar förnöjt när han får extra bra klappar eller bara har lagt sig bekvämt. Inte jättesvårt att gilla honom!
Och om han inte riktigt kan hålla sig från att resa sig från sin plats och nyfiket se närmare på marsvinen när de får psykrace i deras bur...ja då tittar han ändå på en strax efter med ångerfull blick, kommer fram för att ge en en bli sams-puss och lägger sig pliktskyldigt ner.
Och Kasper, inga attacktendenser där inte (älska den mentaliteten!). Nej då vill denna ljuvliga lilla prickigkorv bara leka och gnyr underlägset när han (såklart) inte får det.
Det enda negativa är väl egentligen att han fiser riktigt, riktigt illa ibland.
Men det är det så himla värt. Man kan ju inte hålla andan med näsan för intet liksom.
(För er som inte sett denna vlogen, är detta alltså en hund jag passar nåra dar.)
(För er som inte sett denna vlogen, är detta alltså en hund jag passar nåra dar.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar