En ganska hetsk vecka med för lite sömn resulterade i att igår var en ganska skör dag för min del. Därför gick den i ett behagligt slapp-tecken och medan jag stekte bacon kollade jag på ett tv-program. Naturligtvis glömde jag bort tiden lite och när jag återvände till stekpannan såg jag att maten var nästintill bränd. Min spontana reaktion var då inte att bli irriterad, sucka eller planera hur jag kunde styra upp detta utan att be baconet om ursäkt.
"Förlåt." sa jag, till baconet.
? Eh ok. Jag hade då inga samvetskval när jag bestämde mig för att äta upp det, när jag klippte det i bitar eller när det började fräsa i stekpannan. Utan tydligen går min gräns när det blivit bränt. Disrespect liksom. Tydligen. Fint att man har lite medkänsla i alla fall.
 |
| Bild från ett annat tillfälle då jag stekte bacon och fick extrema flashbacks till min studentlägenhet. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar