Raka motsatsen till min föreställning om paradiset

Jag är ju ingen oficiell supporter av Paradise Hotel precis. Men för första gången någonsin har jag följt programmet i år, med en viss fascination. Intressant, underhållande och ganska vidrigt, så kan man väl sammanfatta det.

Och ikväll är det final. Nyss pratade jag med min helt oinsatta syster i telefon och av någon oklar anledning fann hon det värt att uppdatera sig om vilka par som var kvar och hur systemet i den sista utröstningen egentligen går till. Framförallt ville hon veta vem jag hejade på.

- Alltså, jag vet inte. Så länge inte Jeppe vinner är jag nöjd.
- Men alltså, nån hejar du ju på, make a stand!
- Haha.. Det spelar inte så stor roll.
- Utifrån min bedömning ska ju Tobbe och Mia vinna?
- Jaa, men samtidigt är Samir och Anja rätt sköna, de skulle bli så glada.
- Vem skulle du vilja gå på dejt med?
- Absolut ingen!
- Jamen, inte date-date, hänga med bara.
- Tobbe kanske...
- Ja!
- Alltså, Tobbe och Mia skulle jag nog kunna relatera mest till.
- Dåså, bra! Godnatt!
- Godnatt.

Och så lade hon på.

Bildkälla 1, 2 (Tv3, Johnny Wohlin)