With 100% beef, really?

Blev lite förundrad över denna text när jag åt på McDonalds häromveckan.

Made with... Gjord med 100% beef. Typ såhär då eller?

Bildkällor: 1, 2, 3

Dagens!

Ok. Jag tror att det håller på att födas en astronaut i min tvättstuga. Ringer man NASA då eller?

Att bränna fett kan vara känsligare än man tror

En ganska hetsk vecka med för lite sömn resulterade i att igår var en ganska skör dag för min del. Därför gick den i ett behagligt slapp-tecken och medan jag stekte bacon kollade jag på ett tv-program. Naturligtvis glömde jag bort tiden lite och när jag återvände till stekpannan såg jag att maten var nästintill bränd. Min spontana reaktion var då inte att bli irriterad, sucka eller planera hur jag kunde styra upp detta utan att be baconet om ursäkt.

"Förlåt." sa jag, till baconet.

? Eh ok. Jag hade då inga samvetskval när jag bestämde mig för att äta upp det, när jag klippte det i bitar eller när det började fräsa i stekpannan. Utan tydligen går min gräns när det blivit bränt. Disrespect liksom. Tydligen. Fint att man har lite medkänsla i alla fall.

Bild från ett annat tillfälle då jag stekte bacon och fick extrema flashbacks till min studentlägenhet.

Inte varje dag

Inom den senaste veckan har min kropp lyckats med att:

* Klämma en nerv i ryggraden så att jag knappt kunde röra mig
* Tydligen fått något slags papercut under pekfingernageln
* Vilket jag märkte när jag skalade en apelsin och hela fingret började dunka och bränna av smärta
* Haft nackspärr åt typ alla håll samtidigt, going for an ofrivillig pingvinlook
* Vrickat foten riktigt illa, två gånger (trodde att man slutade göra det när man var typ elva?)
* Återhämtat sig från samtligt (förutom vrickningen, men oh well)

Har även provsmakat gin. Luktade parfym, smakade desinfektion.

Bildkälla

Har i alla fall varken feber eller baksmälla. Man får vara glad för det lilla.

Nu vet vi hur Christer Sjögren och Stefan Lövfens son skulle se ut

Som vi undrat.

Ut och köp!

Ett print och mönster för våren.

Dagens!

Löparkor, mina damer och herrar, är en av vårens absolut starkaste trender! Från det ganska sportiga 2013 är det nu djuren som ska iklädas trikåer och gympadojor och sedan pryda våra kroppar i 90-talsinspirerade print. Zalando tar det uppskattade ko-printet vidare och satsar på hälsosamma kossor i vår. Mvh/ Fashionistan

Om man nu får skratta åt okunskap

Den här lilla grejen cirkulerade ju, till min glädje, på facebook för ett tag sen:

The idea is to occupy Facebook with art, breaking the monotony of selfies and bitstrips. 
Whoever likes this post will receive an artist, and has to publish a piece by that artist with this text.

Och en vän som liksom jag delade den på sin timeline uttryckte förtvivlat:

- Men då ska ju jag ge de som gillar min bild en konstnär? Jag känner ju typ bara till Pikachu!
- HAHAHA!
- Jag sa det faktiskt med flit.
- Hahaha, ok! Vad heter han då?
- Pikas.. Pika.. Heter han Pikachu?
- Hahahaha!
- Picasso! Picasso heter han!!

Bildkälla

You just call...

Det är hit du ska ringa när du behöver en riktig sup.

Du kan få den intravenöst via usb, eller på mail. Yey.

Vad sjutton har hänt??

Det kan ju inte hjälpas att jag undrar lite vad som har hänt här:

Det är liksom någon som grävt fram en trappa? Det händer ju inte alla dagar i veckan precis. Men varför har man odlat en gräsmatta rakt över trappan? Och sen bestämt sig för att, nej nu ska trappan tillbaka här? Kanske var det en labrador på crack som plötsligt fick nys om att här gömmer sig nånting och grävde, grävde, grävde, grävde för att hitta en trappa och sen ointresserat nosa vidare längs Göteborgs gator? Eller är det en gammal vaktmästare med en enorm kärlek till det här bostadsområdet, som upplever begravningen av trappan så ohelig att han om nätterna under en lång tid gått och naggat en liten bit gräsmatta, och nu fjorton år senare snart obemärkt har lyckats avtäcka den helt? Eller är det en ovanligt hurtig Göteborgare som ägnat allt för mycket kraft åt att intervallträna just här och omedvetet lyckats slita ner gräsmattan med sina allvädersdojor? Eller är det en enorm, finsmakande, kanin som med kniv och gaffel skurit sig en lagom bit gräsmatta till kvällsmat och till sin förvåning funnit en trappa därunder och av rädsla för att ha gjort något fel försökt täcka över ytan med en stapel stenar och sedan rusat hem till Hisingen sitt allra snabbaste? Ja, jag vet inte, men jag är väldigt nyfiken.